Monday, August 23, 2010

Gran Fondo

Åkte hemifrån 07.00 och stannade för att hämta upp farsan,som var snäll och följde med för att ev langa och utifall jag inte orkar köra bilen hem.
10 min uppvärmning på åsen,tunga moln hänger som smutsiga bomullstussar ifrån himlen.
Konstaterar att benen känns ok,ingen träningsvärk iaf.
Eliten längst fram vid starten och sen vi övriga.

Vi nyper iväg exakt 9 och jag ligger bakom 50-100 man i stor klunga.
Regnet börjar falla och det går fort nerför i början,efter 10 min hör man det otrevliga och välbekanta ljudet av cyklar emot asfalten.
Klungan bromsar och jag bara väntar på att någon bakom ska dunka in i mig.
Fixar det denna gången och piper ifatt dom som låg före kraschen.
5 min senare kommer ljudet igen,en kille framför mig får panik och kör ut mot diket och slår runt framlänges.
7-8 cyklister med cyklar ligger igen på vägen :(
Samlad klunga i 10 min,jag är otålig och sticker längst fram.
En kille har stuckit (grymt starka senioren Peter Karlsson från Mtb Falkenberg)
Jag trycker på och kommer ifatt honom,vi kör en liten stund i sund fart.
Vi väntar in en 3:e utbrytare.
3 killar kör lagtempo...
Mjölksyran börjar sippra ur mina knän..
Vi väntar in ett nytt gäng som stuckit ifrån huvudklungan..
Nu är vi 12-15 killar som jag tror ligger i första grupp,men vi var egentligen 1-2 min bakom några Elit Cykel City killar.
Vi är 7-8 st i gruppen som drar,jag överskattar min förmåga och jag får betala priset uppför backen i Fjärås vid 6 mil.
En 15 meters lucka på toppen som växer till 100-150 m och jag försöker under ca en mil att täppa igen.
Frustrerande skit ..
Sänker farten och känner mig rökt i benen.
Väntar länge på stora klungan som till sist dyker upp efter backen i Sätila.
Lägger mig sist och vilar.
Mycket beskedligt tempo,det känns lite som fika cykling.
Härligt och pulsen sticker ner till runt 120.
Muppar runt i klungan sista delen av racet,men sticker uppåt och visar min tighta gubbröv när det är ca 2 mil kvar.
Benen har somnat in och när dom väcks känns det stumt.
Cykeln har knakat hela loppet och bakhjulet wobblar lite och det säger slutligen brakeli brak och en eker lossnar och piskar vaden så där gött.
Viker åt sidan stannar och börjar skruva loss hjulet.
Cykel city mekanikern med flätade pipskägget (Gurra?)hoppar ur en bil med ett fint Dura Ace hjul.
Han får lite problem med att sätta dit hjulet eftersom jag har kedjan på stora kassettdrevet.
Rullar slutligen iväg sista 15 km ensam och trött.
Det går oanständigt trögt och farten är pinsamt låg.
Biter ihop och lyckas komma i mål före en närmande klunga bakom.
Vid målgång visar det sig att bakbromsen låg på och det är ju bra med lite extra träning den sista jävla milen i motvind.
Lastar in cykeln och åker hemåt ganska omgående,vill hem och sova i min sköna bruna soffa en stund.
Farsan och jag stannar en kortis på vägen och äter min älsklings goda smörgås och baugette matsäck.
Proppmätta och glada glider vi till sist in i Kungälv som Kungar över världen.

2 comments:

Anonymous said...

Döda ben ger härlig kränkning!

Kul att Du fick träffa Gurra. Han fick en kasse Stockholm 7,2 för att förlänga ett gaffelrör för 5 år sedan. Han blev nog arg för att han fick sån skitöl för någon gaffel har jag inte sett sedan dess....

Vito said...

Skön lirare .)