Tuesday, November 13, 2007

Så faller


Årets första snö här på västkusten, torra flingor av frusna ting..metamorfos.
Hade det fallit som kokain hade människan sprungit ut och överdoserat i näsan, befolkningsmängdskontroll de luxe grande.
Ikväll blir det 10ggr 3.30 min uppför Bohusbacken på tunga växlar så benådrorna inte säckar ihop ,varje gång där på toppen av backen är som att dö något,fast på ett icke döende plan.Hoppas det snöar och att man inte blir som vanligt,, skitnödig!
En dag skall det kanske även här regna sot?

Sunday, November 11, 2007

Passagerare inuti denna kroppen

Sontag...Sunday is not my fun day.
Byta till vinterdäck och nya handbromsvajrar på den lilla blåa gaycruisern nu på morgonen.
-8 på västkusten kl 8.00,hoppas det blir en vargavinter i år! yeah fuck it :)
Idag blir det 2 tim löpning med Nicke i Skatås, jag kommer bli tunn som en Thailändsk pannkaka snart.Det varit långa pass och rätt låg matlust mot vad det brukar vara, vågen står på 79 kg ....
Öppnade en bok igår, Bruno K Öijers "Dimman av allt" så enkelt och så rätt på dom där få raderna,utan tvivel en av scandinaviens största poeter.
1990 fick jag ett kassettband av min framlidne storebror, "Strange days" med gruppen The Doors, det var omedelbar kärlek och ett avbrott ifrån dåtida U2 dyrkan.
Pre eller con, aldrig brytt mig om hur smaken ska läggas i tiden ,en del är odödligt och äkta men blir oftast avfärdat som pretantiös goja,mycket för att folk är rädda för sig själva sin smärta och hur dom ska gå vidare om något öppnar den där dörren .
Jim Morrison, musiker sångare och poet,självdestruktiv alkolist med en dödande vision.
Ibland brilliant poet,ibland fragmentariskt tråkig.

Här är poemet som inspirerade Iggy Pop till den grymma låten "The Passenger"

"A room moves over a landscape, uprooting the mind,

astonishing vision. A gray film melts off the
eyes, and runs down the cheeks. Farewell.

Modern life is a journey by car. The Passengers
change terribly in their reeking seats, or roam
from car to car, subject to unceasing transformation.
Inevitable progress is made toward the beginning
(there is no difference in terminals), as we
slice through cities, whose ripped backsides present
a moving picture of windows, signs, streets,
buildings. Sometimes other vessels, closed
worlds, vacuums, travel along beside to move
ahead or fall utterly behind.