Vitt liksom blått och ingenting

Så var man hemma igen efter att stålfågeln landat i tjock dimma på Landvetter.
En skööön vecka till ända med ett ganska oavslappat aktivt beteende .)
Bladade till det lagom på utresan, doktor öl dödade lite ångest där 10000 m upp ibland ingenting luftrums blått.När det var dags att åka transferbuss stod bussen still alldeles för länge så jag smög in i terminal byggnaden igen och köpte 2 kalla Dorado, oförsiktigt lagombladad så låg ju plånboken i bakfickan och någon långfingrad varelse tyckte väl att den där kan jag ju gott ta...
Blev lite putt på mig själv,så på hotellet efter att ha spärrat div kort utnyttjade jag det där all inclusive till fyllo och explodera in i en vit dröm med hjälp av inhemsk whiskey och gin -tonic..
Måndagen gick åt till att vila bort huvudvärk, vandra runt Puerto de la cruz och 3 dagars hyra en tung CUBE Acid .)
Vaknade tidigt på Tisdagen och drog på mig löparskorna för att upptäcka att det är liksom uppför eller nerför på Teneriffa samt att trafiken och vägarna i städerna är lite lurig./
Vid 10 svepet efter en våldsamt kalorifylld frukost rullade jag ut på asfalten och började klättra dom där 2400 m.Det är förbannat skönt när man kommer in i andra andningen och benen bara jobbar utan att bli syrade och cykeln gungar fram och tillbaka och blir ett med lemmarna.
Vid 1600 m i den täta tallskogen blev jag jagad av en mager men uppenbart glad att se mig hund, tydligen lämnar jägarna många hundar där uppe då dom många ggr inte orkar vänta på deras återkomst från bytesjakt .Tanken var lite överdriven och självgod, men när jag kom upp till linbanan så fick jag ett infall av att börja gå upp dom sista ca 1000 m, men klockan var mycket och benen rätt pumpade så det blev lite sightseeing och sen på med varmare kläder och rull hemåt och nerför. Svängde av in på en skogsväg och åkte säkert nerför i 40 min innan asfalt och bebyggelse återkom, det var hur kul som helst!!
Dagen efter vaknade jag upp med ont i knät och allmänt stelbenad känsla, men drog iväg samma sträcka vid halv nio. Det tog 2.5 tim upp dom där ca 4 milen fast nu svängde jag vänster mot observatoriet och möttes av en stormliknande vind och kanske 8-10 gradig värme. Denna dagen blev det efter lite flummande åt andra hållet och ny skogsväg och lite krater terräng ca 8 tim på hoj ,så på kvällen vid hemkomst och efter slabbig middagsbuffe somnade jag som en valiumbombad alkis i den hårda hotellsängen.Onsdagen mullrade och regnade bort och svetten flöt ifrån en början till åldrande kropp i återhämtningsreperation.En kvällspromenad i Puerto med mor och fönstershopping kändes lagom gay denna ljumma kvällen.

Lokalbussarna funkar prima på Tenrife om man är lite budget, det kostade 12 euro T/R Puerto-Playa Americas, så på Torsdagen åkte jag dit och tog på mig löparskorna och sprang runt i det lite trista och tillrättalagda superturiststället i 2 tim.Jogga upp på kullarna vid änden av Los Christanos och det var riktigt busiga terränglöpningsstigar där.

En kall Carlsberg och en Clubsandwich samt lite solning senare satt man på bussen tillbaks till det lite gröna och skönare igen.

Dagen efter blev det ännu en lokalbuss resa till Los Vino och nåt jävla träd som inte var speciellt speciellt, den lilla by-staden var väl smågatsmysigt pittoresk, men jag som tyckte det var så rent och välstädat på Teneriffa tittade lite över murar och bakgårdar i den här staden och yes baby...det var visst skräpigt!

Nåväl, nu kanske man återkommer till vulkanön runt slutet av Feb med Nickemannen? Packa med mig racern och fetbugga uppför alla dom 4-5 vägarna innan veckan då möjligen åter är slut och man kanske kan få komma hem till något som liknar mer vår och ljusglädje och inte det här elakartade mörkerpaja psykettiden helvetet..