86.5 år på jorden fick han min polare pappi även kallad "gubben"
Vi som bevittnade och var närvarande 24/7 sista tiden fick se den envisaste envishet och jävlaranamma för att klara sig själv så långt det var möjligt.
Starkt hjärta som slog ett till och ett till och ett till.. farsan ville nog inte riktigt släppa taget .
Mestadelen av sin livstid höll han sig runt Göteborg och västkusten.
Född i Dalsland 1930,och fick vid 14 års ålder 5 kr av sin farsa och drog till sin farbror Oskar och började där som skogshuggare innan han 1947 landade i Göteborg och därifrån provade sig på de flesta yrken även om det han var mest stolt över var tiden på sjön och resorna till Sydamerika, England o Spanien.
Ifrån diskare till grävmaskinist och en kort sejour tillbaka till Dalsland för att prova på kobonde livet innan han bosatte sig på västkusten igen.
Bildade så familjeliv där mitt i livet och fick 2 barn och 2 bonusbarn.
En överlag go gubbe som bjöd på alla känslolägen, men som alltid hade en finurlig blick och ett riktigt ärligt skönt leende gömt även när han bjöd på sarkastisk bitterhet.
Dom ljusblåa trygga ögonen och den varma famnen med de stora grova händerna , fann vi som hans barn en av grundpelarna vi byggt vidare våra egna liv på..
Farsan gillade att prata om vad allting kostade förr i tiden, han var ibland som en radio ifrån 1950 när han drog sina historier.
Ford Anglia kostade ex 7000 kr och var hans första nya bil han sparade till.
Spottade inte i glaset heller vissa tidpunkter av sitt liv, men han fick med åldern mer ro ifrån det.
Jag och gubben har haft många roliga timmar, lite på sniskan ...tjötandes.
Han älskade hundar....verkligen älskade dom i alla former.
Ibland tror jag han förstod hundar bättre än människor.
Dom 2 labradorerna Lina 1 och Lina 2 och blandrashanen Charlie ifrån Lina 1 var en stor del av pappas liv .
Ordspråk som gubben använde
*Man kan inte plocka hår ifrån en bar skalle
*För mycket och för lite skämmer allt.
*Man måste stå på jorden även om hon är "bloröd".
*Den klassiska" arbetarslav i graven får du vila" använde han ofta men eftersom han 1990 fick 2 rejäla diskbråck och därifrån blev förtidspensionerad blev innebörden en annan...
Enkla vanor och okonstlad mat och kläder var gubbens signum.
Grön jobboverall när han var arbetsför satt oftast på, för att sen vid pension övergå till mjukisbyxor, t-shirt och någon sliten collegetröja.
Falukorv och stekt potatis eller annan dylik husman var det som smakade bäst och det ju var billigast.
Förutom sitt 73 åriga kärleksförhållande till snuset slösade han inte på slantarna men det betyder inte att han la pengarna på hög utan som den givmilda far han var så gav han hellre till oss barn än att unna sig någon egen lyx.
Det hjälpte föga att man tjatade på honom att unna sig något själv, jag antar han fann njutning i det enkla.
Han sa ofta att när jag dör så "lägg mig i en sopsäck och ställ mig utanför dörren", men med vetenskapen om hur viktigt det var för honom att ha rent och fint hemma vet vi att han hade varit nöjd över att vi hittat en så fin viloplats med närhet av skogen dit vi kan komma och bara vara och att för honom som var så viktigt, hålla det fint...
Så åter till ro farsan..
Dom dagliga telefonsamtalen, de dagliga mötena och det obligatoriska morgonkaffet som möttes med gomörra gomörra.
Tack för stöttningen och den villkorslösa kärleken..
Jag älskar dig pappa.
